Att skaffa barn i Schweiz 2 (eller 3, beroende på hur man räknar)
Jag har en svensk kompis som bor i Geneve. Hon lever ihop med en fransman, och de fick en dotter i våras. Min kompis är anställd i Sverige, men sedan utskickad av sin arbetsgivare till Schweiz, och har därför nån sorts sub-kontrakt med arbetsgivarens filial här. Detta innebär bland annat att hon bara har 6 månaders mammaledighet (istället för de 13 månader hon skulle ha haft om det inte hade varit för sub-kontraktet), och de lyckades inte ordna någon dagisplats åt dottern (sånt är inget skämt i Geneve; jag läste nånstans att Jura är den kanton där de är bäst på dagisplatser, och där finns det bara plats för 15% av alla barn). Eftersom fransmannen är egen företagare och jobbar massor av timmar om dygnet för att få det att gå runt fanns det inte mycket att välja på, så min kompis tog konsekvenserna och sa upp sig från jobbet. På så sätt friade hon sig från sub-kontraktet, men är fortfarande anställd i Sverige ? och får då ta 13 månaders mammaledighet.
Å andra sidan medför det här mängder med nya problem: t ex måste hon skriva sig i Sverige nu, och bara vara i Schweiz temporärt (vilket innebär massor av strul med försäkringar, uppehållstillstånd etc). Då får hon inte heller ha kvar sin bil, som hon fick köpa momsfritt därför att hon var utlandsposterad. Istället blir hon tvungen att ?sälja? den till sin sambo, och betala momsen. Dessutom innebär det här en kraftigt försämrad ekonomi för dem båda, så de måste säga upp sin lägenhet och försöka hitta nåt billigare. (Vilket inte heller är en barnlek i Geneve; jag brukar tänka att vi betalar en hög hyra här, men vad vi betalar skulle bara ge en etta i Geneve ? och inte hjälper det hur långt utanför stan man försöker heller, för trycket på bostadsmarknaden i och runt den stan är inget skämt.)
Kanske har jag en romantiserad bild av hur det är att bilda familj, men visst verkar det väl vara onödigt svårt här? Att skaffa barn verkar i princip innebära fritt fall, och sedan får man försöka hålla fast i de halmstrån man får tag på. Men hur går det om inga halmstrån dyker upp? Om paret i Geneve inte får ihop ekonomin eller om mina vänner småbarnsföräldrarna (som jag berättar om här) inte hade råkat få kontrakt på en gård?
Det känns inte som att det är så underligt att Schweiz har taskig befolkningstillväxt, för med de risker det innebär att bilda familj här är det ju inte så konstigt om folk tvekar. Eller om de väljer att inte utsätta sig för alla de problemen flera gånger utan nöjer sig med det barn de skaffade innan de upptäckte alla problemen. På den politiska nivån krävs åtgärder i form av mera föräldraledighet så att inte den ena parten (i ungefär 100% av fallen kvinnan) blir tvungen att sluta jobba, och så krävs det dagisplatser. Men det tar väl 50 år till att ordna det, eftersom den första lagen om mammaledighet tog 30 år på sig att gå igenom....