Ogifta par

Häromdagen läste jag i tidningen att en parlamentariker i Fribourg (ja, de har delstatliga parlament här i Schweiz) hade lagt fram en motion om att ogifta par skulle få vissa rättigheter som par. Motiveringen bakom var ungefär att nu när vi har tillerkänt ogifta homosexuella par vissa rättigheter (de ingår nån sorts pakt som inte är lika långtgående som vårt registrerade partnerskap, men ändå en bit på vägen) borde ogifta heterosexuella par kunna få motsvarande rättigheter.

 

Tidningens vinkel på nyheten var ungefär: ?Konstig idé. Vadå för?? och de frågade parlamentarikern varför heterosexuella par skulle behöva den typen av rättigheter ? de kan ju gifta sig om de vill ha ett juridiskt erkänt förhållande. Parlamentarikern började med att dra upp massor av tillfällen då paret faktiskt inte kan gifta sig (t ex om ett skilsmässobevis eller en dödsattest som utfärdats utomlands inte erkänns, om den ena parten inte har ordentliga papper ? som den kamerunesiska tjejen jag skriver om här ? eller om det helt enkelt vore för dyrt för dem att gifta sig, på grund av sambeskattningen). Sedan klämde han till med: ?...och i ett liberalt land som Schweiz borde det par som vill leva tillsammans ha rätt att välja om de vill gifta sig eller inte.?


 

Jag kluckade nästan av förtjusning, eftersom jag stör mig på den administrativa press på att man ska gifta sig som råder här. Jag och min sambo kommer, nästan garanterat, att bli tvugna att gifta oss inom en rätt snar framtid, av administrativa och ekonomiska skäl. Och det är egentligen inte så att vi inte vill gifta oss ? men vi har alltid tänkt oss att vi skulle göra det ?nån gång?, för att vi själva känner för det, inte för att schweiziska staten tvingar oss. Så både på det individuella och det allmänna planet gillade jag Fribourg-parlamentarikerns förslag, och längst ned i artikeln insåg jag varför det kändes så självklart: han hade byggt sitt förslag på svensk modell och påpekade att i Sverige hade det minsann sett ut så här i många år och att det fungerade bra. Heja Sverige!


 Men tro nu inte att detta betyder något annat än möjligen början på en debatt; även om motionen mot förmodan skulle gå igenom i Fribourg säger inget att samma regler införs i andra kantoner eller på federal nivå. Med den seghet de har här kommer de antagligen att hinna införa både hygglig föräldraledighet och dagisplatsgaranti innan de kommer sig för med att ta itu med en sambolag. Så jag och min sambo får nog vackert promenera iväg till rådhuset och få det där överstökat ändå. Men våra barn eller barnbarn kanske kan få välja som de vill...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback